Annelies Blogg

En sak som jag uppskattar väldigt mycket det är att när jag går ut genom min ytterdörr så har jag naturen utanför knuten. Vill jag uppleva lite känsla av att befinna mig på landet, så behöver jag inte går mer än ca 750 steg för att hitta denna hage med betande ungdjur. Helt fantastiskt tycker jag!

Två dagar på raken har jag känt mig mera energifylld än på länge. Då är det också lättare att stå ut med de mindre trevliga effekterna av kortison och 5-ASA.

Det har varit jättevackert väder, så igår stack maken och jag ut till Gränsö efter lunchen. Där gick vi först en långpromenad och efter den stannade vi till vid Gränsö Slottscafé och tog en fika på terrassen. Det är helt underbart att sitta där och njuta av sjöutsikten. Jag själv hade en lugn hemmakväll framför tv:n medan maken var iväg och såg på GP-tävlingarna. Idag passade vi på att ta promenaden runt vårt eget närområde och avslutade den med att hoppa in på Willys och köpa lite glass som vi kunde njuta av i solskenet.

Med andra ord så har det varit en riktigt skön och avkopplande helg.

Att äta medicin medför också en risk för att medicinen förutom att den botar/lindrar sjukdomen också ger upphov till nya symtom och här har det börjat lite smått.

I morse vaknade jag före maken av att magen skrek av hunger. Försökte somna om men det gick bara inte, utan jag knallade upp och fixade till frukost. Ökad hunger är en vanlig biverkning när man äter kortisonpreparat. Jag har bestämt mig för att försöka att inte stoppa i mig mer mat än vad jag brukar äta, men fasen vad lockande det är när man är sugen på allt möjligt. Och jag tycker att jag hinner lagom att äta så är jag lika hungrig igen. Men till det positiva, min mage är lite lugnare idag.

Igår kväll gick maken och jag först en liten runda runt Bondbacken och Lillön. Vi avslutade sedan vår promenad med att njuta av kvällsolen över Ekholmen till lite kaffe med dopp.

Nu har jag varit i väg och träffat min egen magdoktor på Medicinmottagningen. Han kunde efter en mindre trevlig undersökning konstatera att min inflammation är högaktiv. Blev satt på Pred-Clysma, Pentasa, Asacol och Prednisolon. Han undrade om han tidigare hade gett mig den blå pärmen. Eftersom jag inte hade fått den tidigare, så fick jag den nu. Den “blå pärmen” visade sig vara informationspärmen IBD-skola. IBD står för “Inflammatory Bowel Disease” vilket innebär att man har en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. De två vanligaste är Ulcerös colit som jag själv har och den andra är Morbus Crohn. Jag har bläddrat igenom pärmen och den tar upp många bra saker som tex. medicinska ämnen, undersökningsmetoder, medicinska och kirurgiska behandlingar, ordbok, diet, fertilitet, stress och hur man hanterar den, allmänna problem (uteliv-semester-försäkringar mm), patientföreningar etc. Finns säkert mycket i den som jag själv inte känner till trots att jag har haft min sjukdom i många år. Det är så att ju mer man vet om sin egen sjukdom destå bättre kan man hantera den. Nu med lite annan medicinering ser jag framåt mot bättre tider och långt från “dasset”.

Idag blev jag oerhört glad när en utav sköterskorna på Medicinmottagningen ringde och meddelade att jag får träffa min magdoktor i morgon förmiddag.

Make till valkampanj har vi väl aldrig tidigare beskådat.

Oj då, det var ett tag sedan jag skrev något på bloggen. Faktum är att jag inte mår så bra just nu och då får det ibland stryka med när orken och koncentrationen tryter. Som jag tidigare berättat så skulle jag jaga tag i min tarmspecialist för att få lite medicin att kurera mig med. Sagt och gjort, men min egen doktor var på semester så en annan läkare ringde upp mig den 15 augusti. Efter att redogjort för hur läget var för denna läkare, så bad han mig att bums åka till Apoteket för han skulle skicka ett recept dit via rörposten. Att prata med en ny läkare innebar också ett nytt läkemedel som jag inte alls har testat tidigare. Då har jag alltid fått Asacol och Pred-Clysma. Han uppmanade mig att åter höra av mig efter två veckor om det inte vänt. Och vänt det har det inte!

Under veckan som gått har jag försökt att jaga tag i den siste läkaren, men då var han också ledig. Sköterskan som svarade på Med.mottagningen skulle se om hon kunde få tag i någon annan, som kunde skriva ut min gamla medicin och återkomma. Men som jag inte hörde något så fick hon väl inte tag på någon eller så tappade hon bort det. På måndag kommer som väl är min gamla läkare tillbaka och då ska jag se om jag kan få fatt i honom för detta funkar inte. Jag blir snart idiot på att alltid ha toan inom räckhåll och allt springande dit. Jag är lite orolig för att inflammationen har spridit sig för denna gång har jag så ont i mina leder. Dessutom blir jag lite orolig för mitt blodvärde för jag är så s-t-ns trött. Nedsatt ork har jag i vanliga fall, men nu är det extremt. Ungefär som jag var i början av min utbrändhet.

Men nog om detta, nu tar vi lite positiva nyheter. Jag har varit icke-rökare i 5 månader. 5 månader!!! Så länge har jag aldrig tidigare lyckats klara mig utan nikotin. Jo, det har jag! När jag var ung och vacker Närmare bestämt 1979, då höll jag uppe under både under graviditeten och tiden jag ammade.

Uppdaterat 06-09-02 22:18