Jag har låtit gårdagens politiska avslöjanden smälta in över natten. Ja, vad tycker jag om det idag. Jo, det ser nog rätt bra ut på papperet, men hur det sedan ska gå när dessa fyra partier ska regera ihop återstå att se. Kanske lyckas de, kanske inte.

Fredrik Reinfeldt plockade fram ett ess ur rockärmen och en joker. Carl Bildt blir Sveriges nya utrikesminister. Det hade jag själv inte tippat att han skulle tacka ja till denna post, när han tidigare varit statsminister. Men jag är faktiskt glad att han gjorde det. Inte för att jag själv ville ha en borgerlig regering, men nu när vi ändå fått det så är det bra att rätt man hamnar på rätt plats. En mer kompentent person på utrikesfronten, finns inte på den borgerliga sidan. Jag vet att det spekulerades en hel del i vem som skulle få den posten på nätet, och att Lars Lejonborgs namn nämndes i detta sammanhang. Men skulle så skett så hade det varit lika bra att Sverige lade ner sin utrikespolitik. Då hade det varit bättre att borgarna bett Jan Eliasson att stanna kvar på sin post.

Jokern är Anders Borg som valdes till finansminister. Det är ett utomordentligt bra val med tanke på hans bakgrund. För det kan inte vara till nackdel att ha en nationalekonom på den posten och som dessutom har lite arbetslivserfarenhet med sig i bagaget. Det grunkades i det röda lägret att han inte är folkvald, men vad spelar det för roll? För mig är det självklart att en person som ska inneha en sådan viktig post som finansminister också ska besitta den ekonomiska kompetensen.

En extra eloge måste jag också ge Aliansen för det nytänkande som de uppvisar, när de ger två HBT-personer och en svart kvinna född i Kongo ministerposter. Grattis Andreas Carlgren, Nyamko Sabuni och Tobias Billström, kör hårt!

Ja, avslutningsvis hoppas jag på att jobben börjar hagla ner, innan försämringen görs i A-kassan. Så att maken hinner få ett jobb innan svångremmen dras åt ännu mer för oss.