Annelies Blogg

Jag står på Kjell Haglunds mailinglista, så det dimper alltid ner ett mail i min mailbox med information om hans kurser etc. Vem är Kjell Haglund då, kanske du undrar? Jo, han är mannen som ger mig inspiration, väcker tankar med sin klokhet. Jag besöker ofta hans hemsidor Själens krigare-Kjell Haglund, Kjell Haglund eller Själens krigare och läser hans texter .

I mailet jag fick igår, så fanns det förutom information och hans kommande kurser även några rader som egentligen borde vara självklara för oss alla MINA RÄTTIGHETER. Men tyvärr så är de inte det, utan ofta sätter vi dem i sista rum om de ens får vara där. Eftersom jag tycker att vi alla behöver påminnas om dem, så tar mig friheten till att förmedla dem här.

MINA RÄTTIGHETER

JAG HAR RÄTT ATT

• Ta ansvar för mitt liv
• Acceptera och respektera mig själv & andra
• Känna lycka, tillfredsställelse & inre frid
• Ta väl hand om mig själv, min kropp, min andlighet
• Leva i nuet, utan skuldkänslor från det förflutna eller oro inför framtiden
• Slappna av, släppa taget om livet och bara flyta med
• Ta emot hjälp utan att känna dig skyldig, ovärdig, förpliktad eller beroende
• Göra egna prioriteringar, hur jag använder min, tid, pengar & energi
• Ha sunda, livsbejakande relationer där raka kommunikationer värdesätts
• Förändras, utvecklas och förverkliga mig i olika riktningar
• Ha min tro, idéer och livssanningar utan att be om ursäkt för dom
• Ha och uttrycka känslor & behov
• Finnas till och vara älskad
• Inte påta mig ansvaret för andras känslor
• Säga Ja och Nej, utifrån vad jag vill
• Vara fri i alla delar av mig
• Göra misstag & misslyckas
• Äga mina tankar, känslor
• Ägna den tid jag behöver åt mig själv
• Inte vara perfekt

Andra bloggar om: kjell, haglund, rättigheter, själens krigare, livet, andlighet

Dagarna bara försvinner. Kanske därför att jag sedan medicinminskningen blivit mer aktiv och orkar göra mera saker. Det känns som ett steg i rätt riktigt och det gör mig jätteglad.

Andra bloggar om: utbrändhet, utmattningsdepression, antidepressiva

Idag har jag varit på Rusta och shoppat på deras rea. Inte för det blev någon storhandling för min del, utan jag nöjde mig med en dörrmatta till altanen och ett sopborstset. Egentligen har jag aldrig gillat att gå på reor, jo priset gillar jag :D, men jag hatar att trängas med folk som river och sliter i varorna som det vore på liv och död. Även om det var ganska mycket med folk på Rusta idag, så var dessa mer av den sansade sorten som strosade lugnt omkring. Annat kanske det var i tisdags då rean började.

Jag kan inte låta bli att småle nu när jag tänker tillbaka på de reor jag hade i min butik. Vid första readagens slut, så såg det mer ut som en tromb gått igenom alla hyllplan. Syrran och jag svor lite för oss själva där vi stod och vek ihop, galgade tröjor, byxor, skjortor och jackor etc. och plockade bort smutsiga kläder som hade blivit nersölade eller trampade på. Ibland ställde vi oss frågan, beter de sig likadant hemma med sina egna saker.

Andra bloggar om: rea, reor, realisationer, Rusta

Det känns lite märkligt att besöka Lillön i januari månad och se ett blått hav framför sig. Vackert, Oh ja, men det hade varit ännu vackrare med ett snölandskap.

Andra bloggar om: fotografier, foto, bilder, naturbilder

Igår publicerades följande artikel på Aftonbladets nättidning;

Kvinnlig ryttare svårt skadad
En 20-årig kvinna fick livshotande skador vid en ridolycka utanför Gränna på tisdagen.

Olyckan hände vid lunchtid. När kvinnans häst återvände till stallet utan sin ryttare, började man söka efter henne.

Enligt räddningstjänsten hittades kvinnan vid en mindre väg några hundra meter från stallet. Hon vårdas på länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

När jag slog upp Aftonbladets papperstidning idag, så möttes jag av denna artikel

Häst lämnade sin döende ryttare
Den unga kvinnan gav sig iväg på en ridtur. En kort stund senare kom hästen tillbaka - utan ryttare.

Ryttaren, en kvinna i 20-årsåldern, gav sig i går förmiddag av på sin häst. Någon timme senare kom hästen ensam tillbaka till stallet, en dryg mil från Gränna. -Hon hittades ett par hundra meter från ridhuset, på en mindre väg, säger Dan Sturesson på räddningstjänsten i Gränna.
Kvinnan hade svåra skakor och ambulans tillkallades. Men kvinnans liv stod inte att rädda. På sjukhuset i Jönköping konstaterades att hon avlidit.

Snälla Aftonbladet, vad tänker ni med när ni sätter rubriker?
Tycker ni att hästen var taskig och gjorde fel som lämnade ryttarinnan?
Hade inte hästen stuckigt tillbaka till stallet, så hade kvinnan kanske fått ligga åtskilliga timmar i skogen utan att anhöriga, ridkompisar visste om att en allvarlig olycka hade skett.

Andra bloggar om: aftonbladet, tidningsrubriker, rubriksättning, rubriker, häst, ridolycka

Jul & nyår
· Vad fick du i julklapp?
Parfym, bodylotion, duschcreme, porslindocka, vinställ med en flaska vin och massor av choklad.
· Bästa/sämsta julklappen du fick?
Kan inte rangordna dem, då alla uppskattades.
· Bästa/sämsta julklappen du gav bort?
En stor traktor i lego, som uppskattades jättemycket av legobyggaren får jag väl räkna som den bästa julklappen. Den sämsta var en märkesmössa, som blev ett felköp.
· Hur firade du nyår?
Med en god middag med maken, dotter och svärmor. Hörde Jan Malmsjö ringa in det nya året och tittade på alla fyrverkerier som lyste upp himmelen där vi bor.
· Har du något nyårslöfte?
Nej
Tjejsnack

Andra bloggar om: tjejsnack, jul & nyår

Sitter här och för stunden känner mig rätt så tillfreds med livet, trots allt. Jag har mina krämpor som jag brottas med, men det börjar att ljusna lite på alla fronter, tycker jag. Magen har blivit lugnare och jag blöder inte lika mycket, så jag funderar på om jag ska försöka att trappa ner kortisonet. Visserligen kom min läkare och jag överens om att jag skulle stå på samma dos fram till coloskopin. Men det verkar som det dröjer för nu har det förflutit sju veckor sedan läkarsamtalet. Får slå en pling, så doktor mage får reda på mina tankegångar. Minskningen av Mirtazapinet har också gått bra, så efter helgen som kommer ska jag trappa ner den dosen till varannan dag.

Jag känner mig gladare och lugnare inombords och jag har fått tillbaka framtidstron. Jag har också märkt att jag tittar lite längre bort än för dagen eller veckan, vilket jag hittills har gjort.

Nu ser jag fram emot ett 2007 som ett år då allting vänder till det bättre. Året då jag får hjälp att ta mig tillbaka till arbetslivet, till en plats som jag klarar med mina funktionsnedsättningar. Året då någon arbetsgivare ger den lediga tjänsten till min make, trots hans ålder (56år).

Avslutningsvis så måste jag klappa mig lite på axeln. Jag har passerat nio månader som icke-rökare.

Andra bloggar om: dagbok, IBD, mag- och tarmsjukdomar, utbrändhet, utmattningsdepression, livet