BudgetDet gläder mig oerhört att läsa Jörgen Norberg artikel insändare i SvD

Till skillnad mot regeringen som kör sin omvända Robin Hood-politik, så har han samma verklighetsuppfattning som jag och min man. Jag hoppas att fler på högersidan följer i hans fotspår.

För jag vill inte tro att alla väljare på högersidan uppskattar den cyniska politik som nu förs. Jag som är sjuk blir inte frisk fortare för att de försämrar sjukförsäk-
ringen och höjt min avgift till arbetslös-
hetskassan. Utan snarare så utsätts jag för ännu mera yttre stress som jag inte kan påverka och detta kan också leda till att min sjukfrånvaro i värsta fall blir längre. Jag blir också mer och mer oattraktiv för arbetsgivarna när det skärs ner i budgeten gällande arbetsmarknadsåtgärder etc. För ni tror väl inte på fullaste allvar att en arbetsgivare törs satsa på mig, utan att få stödåtgärder?

Min man vet hur det är att vara 55+ och efter 35 års troget arbete tvingas bli arbetssökande, när företaget han jobbade på flyttade utomlands. De svar han får på jobben han söker blir alltid samma. “Vi tackar för visat intresse, tyvärr har tjänsten blivit tillsatt av annan sökande…..” Tre gånger har han på 2,5 år, blivit kallad på intervju. Men när han sedan på arbetsgivarens frågor om hälsan upplyser om att han är diabetiker, så märker han att de börja skruva på sig. Trots att han talar om att han har full koll på den att han aldrig har gått ner i koma, och tränar 2-3 gånger i veckan, så blir han med en gång helt ointressant. En talade helt sonika om att han också hade åldern emot sig. Att själv skola om sig och finansiera det med studielån är han för gammal för. Att låna pengar på banken för att finansiera en utbildning, går inte för han är arbetssökande. Inte ens ett nystartsjobb har han kunnat uppbringa fast han har försökt.

Däremot så tackar han sin lyckliga stjärna för att en bekant förbarmade sig över honom och tipsade om ett fyra veckors arbete som semestervikarie på företaget där han jobbade. Vår bekant ursäktade sig med att lönen inte var så bra, men ville maken ha det så fick han. Maken tackade ja, trots den usla lönen för han ville inget hellre än att jobba.

Hade maken varit den typen som inte velat ha ett jobb och så som Alliansen tror att arbetssökande är, så hade han kunnat välja sin a-kassa dvs. 9780:- netto och sedan betala in sina 200:- kronor till A-kassan, då skulle han haft 9580:- kvar. I stället tyckte maken att självkänslan och stoltheten över att få gå till ett jobb var viktigare, så han knegade dessa fyra veckor, som sträckte sig från mitten av juni till mitten av juli. Vet ni vad han tjänade? Han fick en nettolön på 10 584:- (ja ni läser rätt) av det skulle han skulle han sedan betala in 2*559:- i fackföreningsavgift, därför att vikariatet innebar att han jobbade i båda perioderna (juni och juli). Vad fick han kvar i netto? Jo, 9 466:- *, sedan försvann omkring 200:- i resekostnad. Så totalt netto blev 9266:-. Han fick betala 314:- för att få arbeta i fyra veckor och känna lite värdighet. Att vi sedan fick dra in på lite annat den månaden gör ju inget för det drabbar ju bara en fattig.

“Det ska löna sig att arbeta och att inte leva på bidrag” har vi hört och med alliansens politik, så skulle det bli verklighet. Men verkligheten blev en annan.

Ett litet tips som kan ge lite mer klirr i statskassan. Dra ner på de egna förmånerna som ni har som politiker, som sjukförsäkringar och pensionsavtal etc. “Alla ska vara med och bidra” tyckte jag att jag hörde något om i valrörelsen. Är det då inte lämpligt att ni som politiker går i spetsen som ett föredöme?

Jag skulle också väldigt gärna vilja se att du Herr Reinfeldt och alla i din regering som förespråkar denna jobbpolitik, tar ett arbete på heltid för 9266:- netto i månaden och utan era pensionsavtal förstås. Men det tvivlar jag på att jag får se, men det är i denna verklighet vi lever.

Både jag, min man och Jörgen verkar leva på samma planet. Vilken lever du Herr Reinfeldt och dina undersåtar på? Med er politik skapar ni inga förutsättningar för oss som är sjuka och arbetssökande, utan ni skickar oss bara längre och längre bort från arbetsmarknaden.

*(Före arbetslösheten, låg hans nettolön på ca 15 000 efter avdragen avgift till facket som då låg omkring 450:-/mån)

Andra bloggar om: , , , , , ,