Böcker/Musik


Precis som tippat var det The Ark som tog hem segern i kvällens uttagning efter en minst sagt spännande kväll. Det som var kul var att för en gångs skull så var både juryn och svenska folket överens.

– Jag tror att det svenska folket förstår att det vi gör är på riktigt, säger sångaren Ola Salo i SVT.

enligt Aftonbladets artikel efter segern och visst gör vi det.

GRATTIS THE ARK! Ni kommer att sopa mattan med de övriga deltagarna i Helsingfors!

Andra bloggar om: , , , ,

Om en timme börjar Schlagerfestivalen och då är vi många som bänkar oss framför våra tv-apparater för att få se vem som ska röstas fram som Sveriges bidrag till Eurovision Song Contest 2007. Det mest komiska är också att många av dem som brukar svara sina arbetskamrater och vänner -Att sånt skit tittar inte jag på, också gör det. Hur vet jag det? Kolla in dessa personer efter programmet. Vem är det då som brukar ha mycket åsikter om vilken låt som vann, klädsel och programmet, så får ni svaret.

Varför är det så svårt att våga stå för vad man gör? Är de rädda för att inte verka tillräckligt coola? Eller vad beror det på?

Inte vet jag, men jag vet att det i kväll kommer att bli den mest spännande uttagningen av det svenska bidraget som jag någonsin sett. Aldrig tidigare så har det enligt min mening funnits så många bra låtar med i finalen.

Enligt Aftonbladets undersökning, så tar The Ark hem rubbet. Ja, det finns stor risk att de gör det, men jag vill inte räkna bort Andreas Jonsson. Men även Måns Zelmerlöw och Sebastian kommer att ligga mycket bra till om det är mycket ungdomar som tittar.

Men det kan också bli en riktig skräll genom att svenska folket smälter för lärarinnan (Marie Lindberg) från Munkedal och blundar för att hennes röst inte riktigt håller. Hennes ballad är faktiskt riktigt bra och hon gör något som jag blir väldigt imponerad av, hon sätter sig ensam med en gitarr på scenen.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,


Bra_böcker

Fri från oro, ångest och fobier - Råd och tekniker från kognitiv beteende av Maria Farm Larsson och Håkan Wisung.

Oro eller ångest känner alla människor ibland, men för den som lider av det ofta kan det begränsa livet på ett sätt som inte är önskvärt.

Här beskrivs olika ångesttillstånd, till exempel fobier och paniksyndrom, och vad man själv kan göra för att må bättre. Boken utgår från den framgångsrika och alltmer efterfrågade behandlingsmetoden kognitiv beteendeterapi, KBT.

Fri från oro, ångest och fobier fungerar också bra som handledning för anhöriga och närstående eller för den allmänt intresserade som vill ta reda på vad KBT är och hur behandlignen går till i praktiken.

Jag kan verkligen rekommendera alla som är intresserade av KBT i samband med ångesttillstånd att läsa denna bok.

SJÄLVKÄNSLA NU! - Din personliga coach visar hur av Mia Törnblom

Mia Törnblom arbetar som coach i personlig utveckling. Hon har själv lyckats ta sig ur ett nattsvart mörker och lever idag ett glädjerikt liv, fyllt av kraft och energi. I sitt arbete coachar hon företagsledare, idrottstjärnor, unga människor som farit illa - alla som har modet att våga förändra sitt liv. Här presenterar hon sitt framgångsrika träningsprogram.

Med låg självkänsla spelar det ingen roll vad vi erövrar eller hur högt vi når - vi kommer ständigt att vara rädda för att misslyckas. Vi kan heller inte uppskatta det vi uppnått utan måste hela tiden uträtta mer. Vi klarar varken av komplimanger eller kritik - och i slutändan kan vi förlora vår livslust. På ett enkelt och tydligt sätt visar författaren hur vi kan stärka självkänslan och bli medvetna om den egna personlighetens värde. Boken är som en klok och trygg vän att hålla i handen när det blåser snålt!

Jag tror att så gott som alla som hamnar i en utmattningsdepression/utmattningssyndrom har en prestationsbaserad självkänsla. Vi måste prestera för att duga! Så har det varit i mitt fall. Denna bok har jag inte hunnit att läsa ännu, men bara genom att bläddra i den pärm från pärm och skumläsa, så kan jag säga att det finns lite matnyttigt i den.

Andra bloggar om: , ,


Så var det torsdag igen, vilket innebär att minska kortisondosen till en tablett om dagen. Under förmiddagen så var jag en sväng hos mina föräldrar. Kom hem igen vid lunchtid och fixade ihop mig en tonfisksallad. Sedan blev det en tur ut till Gränsö och även idag så var fikat med i ryggsäcken. Kameran som så gott som alltid är med, fick ligga orörd i fickan då jag inte hittade något motiv som jag ville föreviga. Maken fixade middagen när vi kom hem, raggmunk med fläsk. Funkar nu bra för magen sedan jag bytte ut mjölken mot laktosfri. Ikväll blir det att titta på Efterlyst och Insider, och sedan lite läsning. Jag har precis börjat att läsa boken En brors berättelse av Rickard Pelzer (Bror till Dave Pelzer som skrev Pojken som kallades Det mfl). Återkommer till den när jag läst den färdigt.

Dave Pelzer's böckerDenna vecka så har jag läst två böcker som verkligen grep tag i mig och fick mig till att stundvis gråta medan jag satt och läste dem. Det var Dave Pelzer’s böcker om hans tragiska barndom och hur han lyckades komma vidare i livet trots de grymheter som präglade hans uppväxt. “Pojken som inte fanns” och “Pojken som överlevde”. Jag har medvetet valt att stå över hans första bok “Pojken som kallades Det”, för den skulle jag inte klara av att läsa.

Det finns inget som rör om mina känslor som när barn far illa och får utstå både fysisk och psykisk misshandel eller som i detta fallet få utstå ren tortyr. Jag blir både ledsen, arg, frustrerad och jag ställer mig om och om igen frågan “Hur är en mamma skapt som utsätter sitt eget barn för dessa grymheter?”

Logga in