Annelies Blogg

I dag som först stack maken och jag ut till Gränsö för att se vad stormen Pär ställde till med under helgen som var. Det fanns en hel del stormfällor längst vägen och stigarna vi gick, men jag trodde att det skulle vara ännu värre. Det såg nog ännu värre ut direkt efter Pärs framfart, men nu var det röjt på träd närmast själva Gränsövägen. Däremot var det lite halvläskigt att gå längst stigarna med omkullblåsta tallar nära intill. Framför allt när man såg tallar som hölls uppe av en annan tall. Man fick liksom koppla på fasettögonen och be en stilla bön om att man skulle upptäcka om något kommer i rörelse ovanför huvudet, så man inte hamnar under ett träd.

Andra bloggar om: stormfällor, stormen pär, träd, tallar, natur, skog

Det känns lite märkligt att besöka Lillön i januari månad och se ett blått hav framför sig. Vackert, Oh ja, men det hade varit ännu vackrare med ett snölandskap.

Andra bloggar om: fotografier, foto, bilder, naturbilder

Får jag presentera Greven, världens underbaraste katt. Han har verkligen gjort sig hemmastadd hos oss. Att gå på lådan var inget krångel, det var bara att visa att vi hade en i vårt badrum. Att jag varje natt har ett vattenglas på sängbordet var också något som Greven snabbt upptäckte och det vattnet smakade mycket gott. Trots att han inte är hemma i Göteborg, så var det inga problem att låta honom gå ut själv. Han springer ut och in genom altandörren och för varje gång han kommer in så jamar han för att tala om att nu är han inne igen. Om inte altandörren är öppen, så sitter han utanför och jamar tills han blir insläppt.

Granen har varit en utav hans favoriter och framförallt guldglittret i den. Vilket har gjort att vi fått flytta upp det från de understa grenarna, då han käkade det som om det vore spagetti. Han är väldigt nyfiken och vill veta vad som finns i garderober och skåp. Han jamar och krafsar på dörrarna och ger sig inte förrän han blivit insläppt och blir han inte insläppt så visar han med blicken vad han tycker om det. Social, nyfiken, envis och tillgiven är fyra ord som beskriver Greven.

Andra bloggar om: katter, husdjur, djur, foto

Idag på eftermiddagen så var vi ute och gick en ronda på Gränsö och som vanligt var kameran med och jag knäppte ett gäng bilder. Dessa två är tagna i motljus på Gränsövägen mellan slottet och bron.

Idag har det varit en riktigt härlig dag, och en riktig måbra-dag.

Jag har nyfiket väntat på ett par helskodda ridbyxor som jag ropade in i helgen på Tradera, och idag dök avin upp. Jag kunde inte hejda mig, utan stack iväg med en gång och hämtade dem. Byxorna var jättefina, men tyvärr minst en storlek för små, trots att det egentligen var min storlek Men så är det när man har lagt på sig ett antal kg och fortfarande är kvar i tänket på den gamla storleken. Så nu är det bara att se om någon annan kan ha dem eller sätta ut dem på Tradera igen.

Efter lunch så åkte Lena och jag ut till stallet och där möttes vi av två gnäggande hästar när vi klev ur bilen. Efter lite rykt och sadlande så var det dags för ridning. Det var lika härligt att rida idag, som gångerna innan och jag är så glad att jag tog upp mitt gamla intresse. Ringrostigheten börjar ge med sig för varje gång jag rider, förutom på en punkt. Stelheten i kroppen när jag ska sitta upp, klart jag är inte 20 längre.

Idag hade vi kaffe med oss och när vi hade gjort i ordning hästarna och släppt ut dem i hagen igen, så gick vi ner till Hjorten och njöt av kaffe och mörk choklad och den vackra vyn. Kunde inte låta blir att knäppa ett par kort. På väg hem, så åkte vi för kolla om adressen till en ridbutik som jag hade hittat på nätet stämde och det gjorde det. Jag kom hem med ett par termoridstövlar till vintern.

Kvällen blev en riktig skönhetskväll med ansiktsmask, fotbad och en ljuvlig bodylotion, nu väntar sista kapitlen i “En brors berättelse” innan ögonlocken faller ner.

Dessa foton har jag tagit runt Lillön. För en större storlek, klicka på respektive bild.

Idag när Lena och jag var ute och red, så hade det kunnat gå riktigt galet. Vi kom ridande på grusvägen och just när vi passerade en tomt så upptäckte Lena att det satt en karl på en stol med ett gevär i den trädgården och siktade. Jag är lite halvblind av mig, så jag såg inte skytten, men däremot upptäckte jag tavlan han siktade på. Vi var precis i linje med tavlan när det sa PANG! Hästarna hoppade högt och Lenas häst blev så rädd att hon tog ett skutt över dikeskanten och hamnade på fältet intill. Tur nog höll sig Lena kvar trots att hon i hoppet tappade stigbygeln.

Vi fortsatte vår ridtur, men vi var tvunga att rida förbi skyttens tomt igen på hemvägen, för att komma till stallet. Vi viftade med armarna och ropade åt skytten att vi ville rida förbi och vi såg också att han reste sig från stolen, så vi fortsatte att rida fram längst vägen. Båda var vi frågande över vart han tagit vägen. När vi kom närmre så upptäckte vi att han låg i gräset och siktade mot tavlan igen. Eftersom han hade hörselskydd på sig så hörde han oss inte. Turligt nog var skytten rätt gammal, så han tog lång tid på sig när han siktade, så vi hann denna gång att rida undan bakom en lada, och det dämpade smällen lite så hästarna blev inte lika rädda.

Jag som är uppväxt vid en skjutbana och själv varit skytt och själv har nära och kära som jagar har aldrig tidigare varken hört eller sett att någon skjuter in sitt jaktvapen på en tomt alldeles intill en allmän väg.

Tänk om det suttit en spik eller metallbit eller dyligt i plankan som höll tavlan, eller om skytten bommat och träffat en sten istället, om den oturen varit framme så kunde en rikoschett skadat oss eller hästarna. Vart tog kulan vägen när den gått igenom tavlan?

Förutom denna incidens så var ridturen kanonhärlig. Vi red i över en timme och det kändes när jag steg av både i baken och i benen.

Under förmiddagen idag, så tvättade och plockade vi undan våra trädgårdsmöbler, grill, urnor och blomkrukor på terassen. Sedan rev vårt partytält. Ja, partytält ja. Ett äckligt fult ett, som var randigt i vitt och grönt. Vi köpte det för en billig penning på Biltema, för att skydda möblerna tills vi får vårt permanenta tak över terassen. När vi nu får det? Vi skulle ha fått både nytt staket och tak innan semestern, men det har blivit försenat pga av byggboomen i stan. Vi får hoppas att vi får det innan nästa års semester för partytältet åkte i sopcontainen och jag tänker inte köpa ett till.

Under eftermiddagen blev det som vanligt en tur ut till Gränsö. Just nu saknar jag rådjuren när jag vandrar där ute. För det är ett tag sedan vi såg några runt leden. Jag älskar att studera dem, för de är så vackra. Ja, egentligen var det inte mycket av det vilda djurlivet alls idag. Tom fåglarna var tystare än vanligt.

Morgonen började bra, då jag knallade upp på förrådet för att hämta mina ridstövlar och kolla in mina stallkläder för att se om jag åtminstone kunde ha mina gamla chaps. Jag har ju gått upp dryga 10 kg sedan jag hade dem sist. Ridstövlarna gick inte att uppbringa, så antagligen kom de bort i flyttlasset förra året och chapsen var bara att lägga tillbaka, för de gick inte om låren. Men däremot så kunde jag fortfarande ha mina gamla ridbyxor.

Vid kvart i elva kom Lena och hämtade mig och sedan bar det iväg ut i skogen på dessa två Haflingerhästar ovan (som inte ville vara med på bild :D).

Det var helt underbart att rida ut i skogen, känna naturens olika dofter och uppleva den frihetskänsla som infinner sig hos mig när jag sitter på en häst ute i skogen. Lite ringrostig var jag, då jag skulle rida lätt och jag märkte att det var en hel del muskelgrupper som behöver tränas upp ordentligt. Men annars så är det med ridning som med cykling. Har du än gång lärt dig det, så finns det där.

Längtar redan till nästa veckas ridning.

Jag vandrar så gott som dagligen ute på stigarna på Gränsö och det är inte var dag jag möter denna krabat som jag hittade ringlande idag.

En sak som jag uppskattar väldigt mycket det är att när jag går ut genom min ytterdörr så har jag naturen utanför knuten. Vill jag uppleva lite känsla av att befinna mig på landet, så behöver jag inte går mer än ca 750 steg för att hitta denna hage med betande ungdjur. Helt fantastiskt tycker jag!